|
Funderar du på att plocka fram din eller pappas gamla klenod som står längst in i garaget eller logen? Är den någorlunda helskinnad eller är det mycket att göra på den och ligger den kanske sönderplockad i kartonger? Försök uppskatta hur mycket tid det kommer att ta att renovera den. Det tar ju alltid betydligt längre tid än man först tänker sig. Är vitala delar skadade eller saknas kan det också ta lång tid att hitta reservdelar och vissa delar måste kanske tillverkas. Hur mycket av jobbet har du kunskap och utrustning för att göra själv? Om du kan göra mycket själv eller få hjälp av en kompis istället för att leja bort det så kan du spara en rejäl slant. Ska du köpa ett objekt, så börja med att undersöka vad en motsvarande färdigrenoverad cykel kostar. Beräkna sedan vad du måste kosta på objektet som däck, fälgar, ekrar, kromning, lackering, cylinderborrning, pappersbyråkratin mm. Försök att göra en kostnadskalkyl så du får en uppfattning om vad som är ett rimligt pris som du kan acceptera. Några begagnatprislistor finns inte för veteranmotorcyklar men frågar man folk i klubben kan de nog hjälpa dig. Många gånger är det ett alldeles för högt pris man begär för ett objekt i några lådor, där det är svårt att se att allt finns med. Är det fråga om en engelsk cykel är det lättare att hitta delar till den i jämförelse med övriga europeiska märken och det finns även nytillverkning. Äldre tyska cyklar är svåra på grund av att Hitlers krigsmaskineri förbrukade allt som gick att använda. Sedan avbröts nästan all mc-tillverkning i början av 60-talet med BMW som undantag. Ska du plocka isär cykeln så är det verkligen viktigt att du gör en noggrann dokumentation så du får ihop den igen. Kamera, videokamera, papper och penna kommer bra till pass. Börja sedan med ramen och övriga lackade delar och gör rent, blästra, reparera, slipa och lacka. För att få rätt färgprov skall du titta på platser som ej blivit slitna eller väderpåverkade. Under tanken är ofta ett bra ställe. En bra lackerare eller färghandlare kan säkert få fram rätt färg även om du inte har färgnumret. Kan du lacka själv eller låta en kompis göra det kan du spara rätt mycket pengar. Lacka ränder är svårt men det finns randningsapparat som till exempel Touringbutiken säljer. Randar man, bör man även lägga klarlack över för ett hållbart resultat. Undvik att slipa kromade ytor då slipdammet är hälsofarligt. En trasig kromad yta blir också ojämn efter slipning då kromytan är mycket hårdare än stålet och slipas ner mindre effektivt. Dessa delar måste skickas till en kromfirma för avkromning, slipning och kromning. Är inte delen kromad från början kan du slipa själv men det är svårt att få ett tillräckligt bra resultat. Minsta ojämnhet syns tydligt efter kromning så det är ofta bättre att låta en firma med rätt utrustning sköta den delen. Ljuddämpare, fälgar och ekrar kan ofta vara skadade och svåra och dyra att renovera. Det är ändå rätt standardiserade delar (kanske inte ljuddämparen) som det kan finnas nytillverkning av och det är ofta billigare och bättre att köpa nytt i detta fall. Hör med klubbmedlemmarna var det kan gå att få tag i delar. Ha dock som mål att renovera cykeln till det skick den hade när den lämnade fabriken. Vi har idag bättre möjligheter att bearbeta delarna som då kanske frångår originalutförandet (överrenovering). Delar som är trasiga och saknas kan man försöka hitta på marknader eller hos klubbens medlemmar. MCHK har ett stort arkiv med omfattande underlag för din renovering: reservdelskataloger, instruktionsböcker och försäljningsbroschyrer som det går att beställa kopior av mot en måttlig avgift. Bland MCHK:s medlemmar finns det de som tagit på sig att vara så kallade märkeskonsulenter som kan ge värdefulla tips var det går att få tag i delar och hur man går till väga med speciella problem. Märkeskonsulenterna finns namngivna i huvudklubbens matrikel. Du kan också leta i matrikeln efter någon som har en cykel av samma märke och årgång som du förvärvat. Han eller hon kanske bor i din närhet utan att du vet om det. Där får du kanske lite tips, råd och lite delar. Motorn behöver oftast ses över och vad man inte skall göra är att försöka starta upp motorn på en hoj som stått länge. Det har då sannolikt bildats avlagringar som när den startas rörs upp i oljan. Det är då stor risk att smala oljekanaler sätts igen vilket kan leda till framtida haveri. Säkrast är därför att först plocka isär och renovera motorn. En motorverkstad kan göra det om du inte vill göra det själv. Skall du göra det själv behöver du troligen ha en sprängskiss tillgänglig. Vanliga förslitningsskador som behöver åtgärdas är ventiler, ventilstyrningar, kamringar, kolvbultar, vevstakslager, ofta alla rull- och kullager, o-ringar, packboxar, packningar samt förslitning i cylinder och kolv. Det är god idé att byta alla lager och packboxar då dagens håller betydligt högre kvalitet. Polera axlarna som packboxen skall täta mot. Sätt axeln i en borrmaskin och polera med lite autosol och en trasa. Packningar kan du göra själv genom att skära ut nya ur ett ark packning. Stämpla dit packningskonturen med lite fett eller olja på motordetaljen. Packningssatser brukar även finnas på marknader. Polera sedan upp hela motorn och måla de delar som eventuellt var målade. Behöver motorn en grundligare yttre uppfräschning kan en verkstad göra en glasblästring av motorblocket. En nackdel är att de små glaspärlor som används har en förmåga att tränga in överallt varför motorn behöver vara isärplockad när du gör detta. Resultat blir annars mycket bra. Apropå blästring så kan det göras med sand, glas eller nötskal beroende på vad man skall blästra. Det är smuts mm som skall bort och inte gods och sandblästring kan ofta vara väl drastiskt. Allt eftersom går det att sätta tillbaka delarna igen. Kromade skruvar och muttrar går ofta att ersätta med rostfria som polerats upp. De brukar gå att få tag på marknader eller på båtvarvet. Elsystemet förses med nya kablar och ett fräsch batteri. Batterier är kompaktare och effektivare idag. Finns det gamla batteriet kvar kan det kanske gå att skära ur det och däri gömma ett nytt batteri. Byt ut alla vajrar mot nya. Tänk på säkerheten. Med tiden är det dags för provkörning. Det kan vara svårt att få tag på varenda pryl av originalutförande. Låt inte det stoppa upp färdigställandet så att du inte får komma ut att köra också. De där sista originalprylarna kanske man hittar efter att den egentliga renoveringen är klar och de kan man byta då.
Nu är det dags för pappersarbetetDet är bra om du har tillgång till handlingar om motorcykeln som gamla registreringsbevis, åtkomsthandling (kvitto), besiktningsinstrument, gamla foton och liknande. Ditt fordon skall även i huvudsak överensstämma med det utförande det hade då det lämnade tillverkaren.Från bilregistret kan man köpa en vidimerad kopia av registreringshandlingen. Om du inte har tillgång till registreringsbevis eller motsvarande handling (besiktningsinstrument) måste du gå via MHRF. För ett "MHRF-intyg om överensstämmelse för ursprungskontroll" behöver du en blankett som heter Intyg för ursprungskontroll. En sådan får du tag på hos Motorhistoriska Riksförbundet i Stockholm, tel 08-30 28 01. Tillbaka får du ett ursprungsintyg (kostar 500 kr). Har du registreringsbevis kan ursprungsintyget ordnas vid bilprovningen. Låt en lokal besiktningsman (finns hos MCHKs lokalklubbar) besiktiga cykeln vilket ger dig möjlighet att veteranförsäkra den med MHRF-försäkringen. Besiktningen är till för att en eventuell reglering av skada ska göras på ett riktigt sätt. Är det en skada i sadeln även innan en vurpa skall den vara dokumenterad. Åk till bilprovningen för ursprungskontroll (535 kr, 1080 kr om ursprungsintyg inte ordnats via MHRF). Tag med ursprungsintyget. Har du inte cykeln trafikförsäkrad går det bra att transportera den till och från besiktningen på en släpkärra. För att köra mc:n på väg måste du förutom försäkringen också ha ett "Bevis om avtalad tid" från bilprovningen som ger dig möjlighet att köra till och från besiktningen. Ursprungskontrollen görs för att säkerställa identiteten, ägarförhållanden och beskattningsförhållanden samt innehåller registreringsanmälan till vägverket för att få registreringsskylt. Vid ursprungskontrollen placeras din mc in i olika kategorier beroende på ursprung: tidigare registrerat, import, egen tillverkning (amatörbygge) och övrigt (fordon som saknat registrering som t ex cross-mc). Väl på bilprovningen skall du också registreringsbesiktiga den (550 kr samt 100-155 kr för vägning). Följande skall införas i registreringsbeviset: fabrikat och typ, årsmodell, färg, motoreffekt, slagvolym, drivmedel, tankvolym, karosseri, axelavstånd, chassinummer (som skall vara instansat i ramen), däcksdimension, antal passagerare (ev sadel och fotpinnar skall vara monterade), tjänstevikt, maxlast och totalvikt. För ett samlarfordon gäller att det skall vara minst 20 år gammalt, delarna ska till största delen härstamma från fordon av motsvarande årsmodell, huvuddelar av ram och kaross kan vara från olika fordon med aldrig nytillverkade och motorn får ej vara bytt till annan typ eller storlek. Försäkra cykeln och sätt dit registreringsskylten som kommer inom en vecka efter godkänd registreringsbesiktning. När du får skylt och registreringsbevis är cykeln avställd. (Bilprovningen ser inte om den är försäkrad). Anmäl därför upphörande av avställning innan du ger dig ut. Nu går det att ge sig ut och åka. Tänk på att ett veteranförsäkrat samlarfordon inte får användas som bruksfordon som att åka till och från jobbet med. Välkommen till en trevlig hobby.
Motorhistoriska Riksförbundet
Tel: 08-30 28 01 |